hmmmm...Stockholm...
Jag kan inte sluta deppa. Jesper ska eventuellt börja jobba uppe i stockholm! jätte kul, jo visst =/
om han tar det fungerar det som så att han jobbar typ tre veckor sen får han vara hemma några dagar. sen tre veckor igen osv. så ska det hålla på i fyra månader. blir man deppig eller blir man deppig ?
Det är bara så typiskt att de ska hända just när jag och Jesper har fått det så bra igen. och så kommer detta som ett slag i ansiktet.Visst, det är bara fyra ynka månader men det är fyra månader för mycket.
I början var jag inte så skeptisk mot detta, men jag blev ju inte så glad heller, men jag tyckte inte det var så stor grej av de. men nu när man börjat fundera på de så blir man bara ännu mer negativ till detta.
Jag har sagt till Jesper att han får göra precis som han vill, för det finns ju både fördelar och nackdelar med det. Men som läget ser ut nu så kommer antagligen jesper missa min student om han tar jobbet. Visst det kanske inte är så stor grej men jag hade verkligen sett framemot att ha honom hos mig när man tar studenten.
Jag vet inte varför jag överreagerar mot detta men det är som att vi kastar ner allt i marken igen när vi precis har fått allt så bra igen. Jag vill inte hindra Jesper om han nu verkligen vill detta, men för vår skull så får man ju alltid hoppas på det bästa. Men jag har bara så mycket tankar och funderingar. Långdistans förhållanden är inte min grej även om det inte är under en så lång tid. Jag känner mig så löjlig som bölar så mycket över detta men jag kan inte hjälpa de.
Jag försöker ständigt intala mig själv: "Men Madde då, vafan bölar du för? det är bara 4 månader, inte 4 år! det kommer att gå bra ska du se. Inget kommer att förändras mellan dig och Jesper för detta. Det kanske till och med kan vara bra för er att ni får vara ifrån varandra ett tag"
Men vafan, jag vill inte vara ifrån honom, inte nu av alla stunder. Jag vill bara att att detta ska hålla. Detta kan låta lite gammalmodigt men jag är så trött på att hoppa från det ena förhållandet till det andra. Så trött på att alla förhållanden ska hålla i typ 1-2 år sen hittar man någon annan. Jag vill att det ska kunna leda någon vart för en gångs skull.
Jag älskar dig Jesper <3
om han tar det fungerar det som så att han jobbar typ tre veckor sen får han vara hemma några dagar. sen tre veckor igen osv. så ska det hålla på i fyra månader. blir man deppig eller blir man deppig ?
Det är bara så typiskt att de ska hända just när jag och Jesper har fått det så bra igen. och så kommer detta som ett slag i ansiktet.Visst, det är bara fyra ynka månader men det är fyra månader för mycket.
I början var jag inte så skeptisk mot detta, men jag blev ju inte så glad heller, men jag tyckte inte det var så stor grej av de. men nu när man börjat fundera på de så blir man bara ännu mer negativ till detta.
Jag har sagt till Jesper att han får göra precis som han vill, för det finns ju både fördelar och nackdelar med det. Men som läget ser ut nu så kommer antagligen jesper missa min student om han tar jobbet. Visst det kanske inte är så stor grej men jag hade verkligen sett framemot att ha honom hos mig när man tar studenten.
Jag vet inte varför jag överreagerar mot detta men det är som att vi kastar ner allt i marken igen när vi precis har fått allt så bra igen. Jag vill inte hindra Jesper om han nu verkligen vill detta, men för vår skull så får man ju alltid hoppas på det bästa. Men jag har bara så mycket tankar och funderingar. Långdistans förhållanden är inte min grej även om det inte är under en så lång tid. Jag känner mig så löjlig som bölar så mycket över detta men jag kan inte hjälpa de.
Jag försöker ständigt intala mig själv: "Men Madde då, vafan bölar du för? det är bara 4 månader, inte 4 år! det kommer att gå bra ska du se. Inget kommer att förändras mellan dig och Jesper för detta. Det kanske till och med kan vara bra för er att ni får vara ifrån varandra ett tag"
Men vafan, jag vill inte vara ifrån honom, inte nu av alla stunder. Jag vill bara att att detta ska hålla. Detta kan låta lite gammalmodigt men jag är så trött på att hoppa från det ena förhållandet till det andra. Så trött på att alla förhållanden ska hålla i typ 1-2 år sen hittar man någon annan. Jag vill att det ska kunna leda någon vart för en gångs skull.
Jag älskar dig Jesper <3
Kommentarer
Postat av: PeterDeluxe
Om ni älska varann så kommer det att funkar....
Jag har min flickvän uppe i Luleå å jag bor i Värnamo vi har telefon kontakt med varann varje dag.
Strong Love - Live Forever
Trackback